Bioidentiskt progesteron- vad är fördelarna?

En anledning till ökningen är att det i vissa delar av Europa används som förstahandspreparat för att skydda slemhinnan vid klimakteriebehandling med östrogen. 

En annan anledning kan vara att många kvinnor upplever färre biverkningar av bioidentiskt progesteron jämfört med gestagen. Trots detta är bioidentiskt progesteron inte godkänt i Sverige som förstahandspreparat när det kommer till hormonbehandling under klimakteriet. Men låt oss backa lite och börja med varför vi behöver ett skydd för slemhinnan vid klimakteriebehandling och behandling med hormoner.

Östrogen och progesterons påverkan

När kvinnan kommer in i klimakteriet minskar kroppen sin produktion av östrogen vilket kan manifestera sig genom olika typer av besvär, till exempel vallningar, sömnsvårigheter eller hjärtklappning. Dessa besvär behandlas då med östrogen. Antingen med så kallade transdermala preparat, såsom plåster, gel, spray eller med hormontabletter som tas oralt via munnen.

Östrogenet behandlar symtomen under klimakteriet men samtidigt signalerar det till livmoderslemhinnan att växa till sig, alltså att slemhinnan på insidan av livmodern ska fyllas med blod och bli tjockare. Om livmoderslemhinnan kontinuerligt växer till sig kan det på sikt leda till cellförändringar och i värsta fall cancer. Det är där gestagen eller bioidentiskt progesteron kommer in. Gestagen eller bioidentiskt progesteron gör att slemhinnan i livmodern inte stimuleras, alltså inte fylls med blod och växer till sig. På så sätt skyddar dessa preparat livmoderslemhinnan från cellförändringar under östrogenbehandling.

Skillnaden är att det bioidentiska progesteronets molekyl liknar mer vårt kroppsegna, alltså det som kroppen själv producerar, jämfört med gestagener eller andra syntetiska hormoner.

Vad är bioidentiskt progesteron?

Bioidentiskt progesteron är ett hormon framställt i laboratorium, det kommer inte från djur eller människa. Skillnaden är att det bioidentiska progesteronets molekyl liknar mer vårt kroppsegna, alltså det som kroppen själv producerar, jämfört med gestagener eller andra syntetiska hormoner. Det skulle kunna förklara varför vissa upplever färre biverkningar men anledningen är som sagt inte helt klarlagd.

Behandling med bioidentiskt hormon

Preparatet heter Utrogestan och finns i Sverige. Både styrkan 100 mg och 200 mg finns numera tillgängliga utan licens. Utrogestan är sedan 2024 godkänt för användning som skydd för livmoderslemhinnan vid östrogenbehandling för kvinnor efter klimakteriet.

Du kan ta tabletterna både vaginalt och via munnen. 100 mg-tabletterna tas ofta dagligen medan 200 mg-tabletterna vanligtvis ordineras cykliskt. Den vanligaste behandlingen är att ta medicinen 12-14 dagar per månad. Har du fortfarande regelbunden ägglossning börjar du din medicinering vid ägglossningen, vilket ofta är 14 dagar innan du väntar din mens. Om du inte längre har ägglossning kan du själv välja vilka 12-14 dagar i månaden du tar medicinen. Ett enkelt sätt är att ta den från den 1:a till den 14:e varje månad. Ta gärna Utrogestan till natten eftersom du kan bli trött av den – detta kan faktiskt hjälpa dig att få en bättre sömn.

Som alltid ska man kontakta sin gynekolog och genomgå en gynekologisk undersökning om man har avvikande blödningar.