Sambandet mellan sköldkörtelproblem och fertilitet

Sköldkörtelns funktion i kroppen

Sköldkörtelns huvuduppgift är att reglera din ämnesomsättning – den "läser av" vad som händer i kroppen och bromsar eller gasar din ämnesomsättning (alltså hur kroppen omvandlar näring till energi). Alla kroppens celler är beroende av de hormoner som sköldkörteln tillverkar och utsöndrar – huvudsakligen tyroxin (T4) och i mindre utsträckning trijodotyronin (T3).

Det är din hjärna som avgör hur mycket hormon som sköldkörteln ska skapa, och två olika delar i hjärnan är inblandade: hypotalamus och hypofysen. Hypotalamus sänder signaler till hypofysen som i sin tur frisätter hormonet tyroideastimulerande hormon (TSH). När TSH frisätts skickas en signal till sköldkörteln om att tillverka och utsöndra T4 och T3.

Hypotalamus, hypofysen och sköldkörteln kallas tillsammans för HPT-axeln och samarbetar konstant genom ett återkopplingssystem. Låga nivåer T4/T3 i blodet signalerar till hjärnan att frisätta mer TSH, vilket då ökar mängden T4/T3 som produceras. Vid höga nivåer T4/T3 i blodet sker det motsatta, hjärnan frisätter mindre mängd TSH.

För att undersöka sköldkörtelns funktion lämnas oftast ett blodprov där man kan testa mängden fritt T4 samt TSH. Ibland testas även fritt T3, men det sker mer sällan eftersom resultatet kan variera mycket beroende på vilken analysmetod som används.

Sköldkörtelns inverkan på fertilitet

Du har kanske hört att sköldkörteln kan orsaka viktuppgång eller -nedgång eller humörsvängningar, men visste du att den också kan påverka din fertilitet? Anledningen är att sköldkörteln påverkar dina könshormoner, och dessa hormoner och balansen mellan dem är avgörande för att din menscykel, och därmed dina chanser till befruktning, ska fungera optimalt.

För att du ska kunna bli gravid måste du ägglossa (så att ägget kan befruktas av en spermie), och utöver det måste förutsättningarna för att det befruktade ägget (embryot) ska kunna utvecklas i din livmoder vara optimala. Båda dessa saker styrs av dina könshormoner.

Det är därför viktigt att du får hjälp med att kolla upp, och vid besvär, reglera din sköldkörtelfunktion inför en graviditet.

Om dina könshormoner rubbas på grund av sköldkörtelproblem kan det alltså vara svårare att bli gravid, men det gör det absolut inte omöjligt, speciellt inte om det rör sig om mindre rubbningar. Sköldkörtelproblem kan ofta behandlas vilket kan lösa de flesta fertilitetsproblem som är kopplade till sköldkörteln. Om du ska genomgå en fertilitetsutredning eller missfallsutredning ska du alltid begära att dina sköldkörtelvärden också ses över. 

Sköldkörteln är också viktig för embryoutvecklingen under din graviditet. Under graviditetens första halva ökar behovet av sköldkörtelhormon eftersom fostret då är helt beroende av dina sköldkörtelhormoner. Låga nivåer kan kopplas till missfall, tillväxthämning och mentala funktionshinder och kan även öka risken för graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och inflammation i sköldkörteln efter förlossningen. Det är därför viktigt att du får hjälp med att kolla upp, och vid besvär, reglera din sköldkörtelfunktion inför en graviditet.

Olika typer av sköldkörtelrubbningar

När sköldkörteln inte fungerar som den ska uppstår en obalans mellan hormonerna TSH, T4 och T3. Vid sköldkörtelrubbningar kan din sköldkörtel antingen vara underaktiv (hypotyreos) eller överaktiv (hypertyreos), och båda dessa tillstånd behöver behandlas.

Sköldkörtelns funktion kan också störas utan att det är något fel på sköldkörteln i sig.

Om du har problem med sköldkörteln brukar det oftast bero på en inflammation i sköldkörteln eller bristfällig konsumtion av jod, men kan också bero på autoimmuna sjukdomar som Hashimotos eller Graves sjukdom då kroppen utvecklar antikroppar mot sin egen vävnad.

Sköldkörtelns funktion kan också störas utan att det är något fel på sköldkörteln i sig. Kronisk stress stör till exempel hypotalamus och hypofysens funktion, och eftersom dessa organ samverkar med sköldkörteln så uppstår sköldkörtelrubbningar.

Långvarig stress, tarmproblem, näringsbrister, undermålig kost, alkohol, allergier, miljögifter, infektioner och andra hormonella obalanser kan alla skapa sköldkörtelproblem.

Hypotyreos – underaktiv sköldkörtel

Om du har en underaktiv sköldkörtel – så kallad hypotyreos – går kroppen på lågvarv, ämnesomsättningen minskar, och organen och cellerna jobbar långsammare. Vid hypotyreos produceras inte sköldkörtelhormoner i tillräcklig mängd vilket leder till att hjärnan istället frisätter mer TSH för att försöka trigga igång ökad produktion av T4 och T3.

Hypotyreos kan delas in i olika stadier:

• Subklinisk hypotyreos innebär ofta att du har lätta och ospecifika symptom. Blodprov visar förhöjt TSH-värde, men fritt T4 ligger inom referens.

• Manifest hypotyreos ger lätta till uttalade symptom och blodprov visar förhöjt TSH-värde och sänkt fritt T4.

• Uttalad hypotyreos ger tydliga symptom och vid blodprov ses förhöjda värden av TSH och låga värden av fritt T4.

Symtom på underaktiv sköldkörtel

Hypotyreos brukar börja med att du upplever ett eller flera lindriga ospecifika symtom som sedan blir fler och fler. Inledningsvis är det vanligt med följande symtom:

• Du känner dig tröttare och tröttare, och känslan avtar inte.

• Du blir kraftlös och känner att du har mindre ork än tidigare.

• Du börjar känna dig frusen.

• Du har svårare att koncentrera dig.

• Du känner dig nedstämd.

Om din sköldkörtel är fortsatt underaktiv och du inte får hjälp är det vanligt att du också får ett eller flera av dessa symtom:

• Du går upp i vikt.

• Din hud blir torrare.

• Du får torr hud och du kan också börja tappa hår.

• Du har svårt att gå på toaletten och blir förstoppad.

• Din menscykel blir oregelbunden och/eller rikligare.

• Din puls är väldigt låg.

• Du börjar få ont i leder och i muskler.

Underaktiv sköldkörtel och menscykeln

En underfunktion i sköldkörteln kan även rubba din menscykel. Det finns flera anledningar:

• Ett könshormon som kan påverkas av rubbningar i sköldkörtelhormonerna är prolaktin. Om din nivå av prolaktin blir för hög påverkas äggstockarna negativt så att äggblåsornas utveckling och ägglossning förhindras.

• Hypotyreos kan också leda till en svag gulkropp, det är den skrumpnade äggblåsan som blir kvar efter ägglossning och som utsöndrar progesteron. Om gulkroppen inte överlever tillräckligt länge påverkas längden på din lutealfas (fasen mellan ägglossning och nästa mens). Om din lutealfas är för kort hinner inte det befruktade ägget (embryot) implantera i livmoderslemhinnan innan du blöder ut det.

Hypertyreos – överaktiv sköldkörtel

Om du istället har en överfunktion av sköldkörteln sker det motsatta: kroppen går på högvarv och din ämnesomsättning ökar, organen och cellerna får jobba mer – detta kallas för hypertyreos eller giftstruma. Vid blodprov syns ofta för höga värden av T4, vilket i sin tur leder till låga TSH-värden.

Symtomen utvecklas oftast under några månader, de kan komma långsamt och det kan ta lång tid innan du märker att något inte stämmer. Följande symtom är vanliga vid hypertyreos:

• Du känner dig ständigt varm och svettas mycket.

• Du känner dig rastlös och lättirriterad.

• Du känner dig ofta väldigt trött, både fysiskt och psykiskt, och du sover dåligt.

• Du kan få hjärtklappning och hög puls.

• Du kan känna dig svag i musklerna och uppleva darrningar, ofta i händerna.

• Du går ner i vikt utan livsstilsförändringar.

• Du blir lös i magen och måste gå på toaletten oftare.

• Du kan få ögonbesvär (torra ögon, ljuskänslighet etc.).

• Din menscykel kan bli oregelbunden.

Uttalad överfunktion av sköldkörteln kan antingen behandlas med mediciner som minskar sköldkörtelhormon, med radioaktiv jod eller med ett kirurgiskt ingrepp.

Förekomst av sköldkörtelproblem

Sköldkörtelproblem är vanligare än man kanske tror – man räknar med att så många som en av åtta kvinnor är drabbade och det är fem till tio gånger vanligare att kvinnor drabbas än män.

Antalet kvinnor som behandlas för hypotyreos har fördubblats jämfört med för 10 år sedan, vilket troligtvis också beror på att vi har fått en ökad medvetenhet kring problemen och de komplikationer som kan uppstå under exempelvis graviditet.

Tyvärr är det fortfarande många med sköldkörtelproblem som inte får någon diagnos, oftast kopplas symtomen till något annat. Vilka referensvärden som ska användas diskuteras flitigt och man kan uppleva symptom som inte alltid korrelerar med ett avvikande blodprov. Om du upplever symptom är det alltid bra att mäta sina sköldkörtelvärden, och även om de inte är avvikande kan det vara bra att ta en dialog med sin läkare, särskilt om man försökt bli gravid utan framgång.

Sköldkörtelproblem och manlig fertilitet

Sköldkörtelproblem påverkar inte bara kvinnors möjlighet att bli gravida utan kan även ha en effekt på mäns fertilitet. Det beror på att sköldkörtelhormon har en viktig roll i utvecklingen av och funktionen hos testiklarna.

Både vid hypertyreos och hypotyreos påverkas spermierna och spermiekvaliteten på olika sätt:

• Mängden eller volymen utlösning kan bli mindre.

• Koncentrationen av spermier, det vill säga antal spermier i utlösningen, kan bli färre.

• Spermiernas rörelse, det vill säga hur väl och effektivt de simmar, kan bli sämre.

• Defekta spermier kan bli fler (storlek, form och uppbyggnad).

Män med hypotyreos kan dessutom också drabbas av låg sexdrift och lägre halter av de hormoner som spelar stor roll för fertiliteten: testosteron, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH).

Precis som för kvinnor så kan män med sköldkörtelproblem få hjälp. Med rätt behandling kan man komma till rätta med de fertilitetsproblem som är kopplade till sköldkörteln.