Varför får man egentligen PMS & vad kan man göra åt det?

PMS och PMDS – Vad är det och när ska du söka hjälp?

Premenstruellt syndrom (PMS) och den allvarligare formen premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är tillstånd som påverkar många kvinnor under den senare delen av menscykeln.

Omkring 30% av kvinnor i fertil ålder upplever måttliga fysiska och/eller psykiska besvär före mensen. För de flesta är symtomen hanterbara, men för 3-5% av kvinnor är besvären så allvarliga att de avsevärt påverkar vardagslivet, relationer och arbetsförmåga – detta kallas PMDS. Ungefär 10% av svenska kvinnor i fertil ålder söker någon form av behandling för sina besvär.

Vad händer i kroppen?

Menscykeln består av två huvudfaser:

• Follikelfasen – från menstruationens första dag fram till ägglossningen

• Lutealfasen – från ägglossningen fram till nästa menstruation

PMS och PMDS uppträder under lutealfasen, vanligtvis under de sista 7-14 dagarna före menstruationens start. Under follikelfasen upplever kvinnor med PMS/PMDS vanligtvis inga symtom. Besvären försvinner eller minskar markant när menstruationen börjar.

Vanliga symtom vid PMS och PMDS

Psykiska symtom:

• Nedstämdhet och gråtmildhet

• Irritabilitet och ilska

• Humörsvängningar

• Ångest och oro

• Minskat intresse för dagliga aktiviteter

• Koncentrationssvårigheter

• Trötthet och energibrist

• Känsla av kontrollförlust

• Sömnstörningar (svårt att somna eller orolig sömn)

Fysiska symtom:

• Ömma, svullna eller spända bröst

• Akne eller hudutslag

• Uppblåst mage och vätskeansamling

• Led- och muskelvärk

• Huvudvärk eller migrän

• Förändrad aptit (ofta ökat sötsug)

• Viktökning på grund av vätskeansamling

När bör du söka hjälp?

Det är helt normalt att uppleva vissa förändringar i humör och kropp under menscykeln. Men om symtomen är så intensiva att de påverkar ditt dagliga liv, dina relationer eller din arbetsförmåga bör du söka vård. En gynekolog eller allmänläkare kan hjälpa dig genom att dels utesluta andra tillstånd med liknande symtom, hjälpa dig kartlägga dina symtom under menscykeln och genom att erbjuda behandlingar som kan lindra dina besvär.

Viktigt att skilja från depression

Ett kännetecken för PMS/PMDS är att symtomen tydligt följer menscykeln – de kommer före menstruationen och försvinner eller minskar kraftigt när mensen börjar. Om du upplever liknande symtom under hela månaden, även om de förvärras före mens, kan det tyda på andra tillstånd som depression eller ångestsyndrom.

För att förstå ditt mönster kan det vara värdefullt att föra en symtomdagbok under 2-3 månader där du noterar vilka symtom du har och när de uppträder i relation till din menscykel.

Vad kan du göra själv?

Det finns flera saker du kan göra på egen hand för att lindra PMS-besvär:

• Regelbunden motion: Fysisk aktivitet ökar produktionen av endorfiner – kroppens egna må bra-hormoner. Även en kortare promenad kan göra skillnad för humöret och energinivån.

• Prioritera sömnen: God sömn stärker din förmåga att hantera PMS-symtom. Försök skapa lugna kvällsrutiner och håll regelbundna sovtider även under helger.

• Se över kosten: Försök hålla en jämn och hälsosam kost, särskilt under lutealfasen. Även om kroppen är extra sugen på sötsaker under denna period kan för mycket socker förvärra symtomen.

• Minska på vissa livsmedel: Begränsa intaget av socker, salt och koffein som kan bidra till uppblåsthet och påverka humöret negativt.

• Undvik alkohol: Alkohol kan förstärka flera PMS-symtom som nedstämdhet och trötthet. Försök därför att minska eller helt avstå från alkohol under den känsliga perioden före mens.

• Sluta röka: Rökning kan förvärra PMS-symtom. Att sluta röka kan därför vara särskilt fördelaktigt om du lider av PMS eller PMDS.

Behandlingsalternativ vid PMS och PMDS

Om egenvårdsåtgärder inte ger tillräcklig lindring finns flera medicinska behandlingsalternativ:

• Kunskap och information: Första steget är oftast att få en bättre förståelse för vad PMS och PMDS innebär. Med ökad kunskap och livsstilsförändringar kan många kvinnor uppleva en betydande förbättring av sina symtom.

• Hormonell behandling: Kombinerade p-piller kan användas för att hämma ägglossningen och därmed minska PMS/PMDS-symtom. Effekten är individuell – hos vissa förbättras symtomen markant medan andra kan uppleva en försämring eftersom p-piller tillför hormoner. P-piller som innehåller drospirenon (t.ex. Yaz) har visat bättre effekt vid PMDS än andra p-piller. Diskutera med din gynekolog om detta kan vara ett alternativ för dig.

• SSRI-behandling: SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är en typ av antidepressiva läkemedel som i studier visat god effekt vid PMDS. Till skillnad från traditionell depressionsbehandling kan SSRI-preparat vid PMS/PMDS tas cykliskt – du börjar några dagar innan förväntade symtom och avslutar när menstruationen startar. Escitalopram (Cipralex/Premalex) är en vanlig substans för detta ändamål. Behandlingseffekten kommer oftast redan efter cirka ett dygn, vilket tyder på att verkningsmekanismen skiljer sig från den vid depressionsbehandling.

• Spironolakton: Detta vätskedrivande läkemedel kan vara ett alternativ för kvinnor som inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller. Det verkar på receptornivå i hjärnan och kan hjälpa mot flera PMS-symtom. Eftersom det också kan påverka blodtrycket rekommenderas att man tar det på kvällen för att undvika yrsel. Även detta läkemedel tas endast under den symtomatiska fasen och inte kontinuerligt.

Din läkare eller gynekolog kan hjälpa dig att hitta den behandling som passar just dina symtom och din livssituation bäst. Kom ihåg att det ibland kan krävas lite tid och tålamod för att hitta rätt behandling.